barnkalas.

när man vaknar upp en söndag efter rejält kalasande i bagaget sen dagen innan, kliver in i en lägenhet och flera små barn tjuter, gapar, grinar, bråkar, skrattar eller allmänt väsnas- då känner man att man lever. milton hade treårskalas idag och bjöd på tårta. borrmaskinen som jag deltog i att ge som present var en riktig höjdare.. den hördes ungefär under hela kalaset!
hur söta dessa barn än må vara är jag så nöjd att kunna gå hem och stänga dörren, och då är det verkligen tyst!



jag kommer att bli en förfärlig mamma.