press från tiotusen håll. det håller på att ha ihjäl mig, som om jag vore fast i ett skruvstäd som tajtas till varje gång jag andas. för vissa är press bra, men jag lägger mig ner och ger upp. inte helt optimalt! hoppas på att överleva helgen så att jag kan äta jordgubbstårta när söndagen rinner ut i en ny vecka...
varför sa jag upp min kompis rapé nu? rödtjut, rädda mig.
"så jag måste ta ett djupt andetag. jag måste blunda för dom saker jag ser varje dag."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar