Jag vet ju varför, så följdfrågan blir: vad tänker du göra?
Inte fan vet jag!
Hoppas på bättre tider, trevligare människor, mer hjärnceller, intressantare kurser, mysigare kvällar, mer kärlek, godare käk, roligare stunder... och att jag inte tröttnar eller får panik.
Jag har redan börjat tröttna, sad but true.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar